jag kan inte plugga. jag kan inte plugga. jag kan inte plugga. så är det och så kommer det alltid att vara. SÅLÄNGE jag inte gör något åt det! fy skäms på mig. ja jag skäms så in i helvete. aldrig tar jag tag i saker. skjuter upp de och låter de även ligga kvar där. när mamma säger att jag måste börja ta tag i skolan är det som ett slag i magen. det är först då jag inser hur jävla mycket jag måste skärpa mig och hur mycket saker som jag ska hinna med. grejen är inte den att jag inte kan. för det gör jag. jag kan, bara jag vill. och vill det vill jag ju också, definitivt. jag är bara lat. något jag fått höra ända sedan högstadiet. men det är förrns nu jag insett det. jag är så jävla lat, och något måste göras.

så från och med imorgon, då blir det pluggnisse utav mig.
fan, det där funkar inte..
hm, mamma får väl fortsätta tjata på mig.
eller något.

att göra: koka té