Nu jävlar vill jag göra någonting med mitt hår. Vad som helst. Jag är trött på min leka-rödluvan-bli-jagad-av-vargen look. Jag vill smaka mer av chokladen. Min mamma har alltid sagt till mig att "Du är så artistisk Matilda, du ska våga. Du är en sån person". Vad hon nu menar med det. Only mother knows. Jag är trött på Pippi-stuket, nu vill jag bli Beyoncé. Haha. Synd bara att man aldrig kommer lyckas ta bootie'n ifrån henne. Biatch. Äh vafan, Adriana Lima då. Ja men, DET kan väl inte vara så jävla svårt.............. hehe.

Jag tror faktiskt att jag skulle passa bra med lite choklad i håret. Lite sand. Varför inte kastanj? Jag ser färgen framför mig, den perfekta färgen och det perfekta håret. Dit vill jag nå. Det vill jag ha. Så himla somrigt och bara jävligt snyggt. Ska höra med morsan. Eller snarare Lovi. Min personliga frisör och syster! :) hihi. Skönt det där. Att ha det i blodet. Jag lovar att jag säkert också har dolda scissor skills i mig. DET HAR JAG FAN! Så mycket som jag har klippt hår på kompisar sedan jag varit liten. Det började under den tiden då hårmascaran slog igenom. Vi satt på rasterna i röda lillstugan på skolgården och kletade grönt, rosa, gult och blått i våra blonda små hårstrån. Jag var oftast den som blev utan. Ja jag hann ju inte med att göra på mig själv eftersom jag skulle "färga" alla andra. Hahaha, vilka idéer man hade som liten. Att man tyckte man var snygg. För det gjorde man ju, jag var snyggast i världen där jag gick i knallgrönt hår, kort till axlarna. Superpingla.

Nej fan, tuldi ska nog turn to a Brownhead. Fast Redhead låter i för sig jävligt mycket coolare. Farligare. Sexigare. Snyggare. MEN HJÄLP MIG DÅ!?!?