Hej fina blogg. Jag glömde dig ett tag. Ett BRA tag. Nu känner jag att jag är på banan igen, och känner mig mer skrivsugen än någonsin. Det har hänt en massa sen sist jag skrev. Jag sprudlar av kärlek, och sommaren börjar närma sig med stormsteg. Båda systrarna befinner sig i Dubai. Eller, alla 3. Linnéa också. Givetvis. Jag saknar dom så mycket att jag kan DÖ. Världens finaste Alexandra ringde precis med goda nyheter och det var längesen jag hörde henne så lycklig. Jag älskar Alexandra. Har jag nämnt det förr? Vi väger upp varandra så bra.

Sommaren är precis utanför dörrn. Jag kom förresten på mig att sitta och storle när jag skrev den meningen. Jag är lycklig. Det var längesen jag kände mig såhär glad. Jag har världens finaste människor runt omkring mig, människor jag inte skulle byta ut mot något. Ingenting i denna värld. Skolan är snart över, och det känns ända in i benmärgen att mina 18 år är på väg mot de 19, och sakta men säkert är jag plötsligt 20. Ansvar. Ekonomi. Jobb. Frihet. (Eh, okej.. frihet vetefan med tanke på klump i magen av räkningar och pengar, pengar och... pengar.) Men någonting säger mig att jag längtar. Jag längtar till detta ansvar. The show must go on, leken är slut och livet står även det och väntar utanför dörrn.